.
|
Idag är jag officiellt frisk, jag har nämligen varit ute och sprungit! Jag vaknade vid sex av att solen strålade helt fantastiskt in genom fönstret. Efter en somrig frukost med både jordgubbar och blåbär snörade jag på mig löparskorna som varit helt oanvända i alldeles för många veckor. Målet var att jogga/gå ut till Camilla för att dricka morgonkaffe och prova klänningar till bröllopet nästa helg. Sagt och gjort. Jag gav mig iväg på nästan folktomma gator och insåg ganska snabbt att det inte bara var skorna som legat i dvala. Mitt hjärta har inte heller fått så mycket träning på sistone. Alltså blev det mer gång än löpning de 7,4 kilometrarna ut till Årsta. Men det gör inte så himla mycket. Huvudsaken är att jag är igång igen även om det känns som att Tjejmilen är vääääldigt långt bort just nu. Väl framme smakade det i vilket fall mycket bra med kaffe och nybakade croissanter. Det kändes också oerhört lyxigt att kunna välja och vraka ur en hel hög med klänningar som Camilla så generöst lassade ut ur garderoben. Till slut valde jag två som fick följa med mig hem. Så skönt att redan ha klänningsbestyren avklarade! Nu är det bara ett par skor som fattas… /anna
Gud vad jag känner mig ambivalent när det gäller det där lilla torpet jag varit och tittat på! Å ena sidan vore det så himla kul att ha ett eget litet ställe i Motala och att renovera och göra fint är ju ganska roligt. Å andra sidan brukar renovering alltid sluta med att det är mer jobb och kostar mer än man tänkt från början. Dessutom kanske det inte är så kul att hugga ved och skotta snö. Ja, och så kanske det finns massa spindlar där… Kanske borde jag gå ut och plocka en blomma och plocka bort kronbladen ett och ett för att se hur jag ska göra. Köpa, köpa inte, köpa, köpa inte… Annars får jag ringa pappa igen och fråga honom om råd. Eller hur tycker ni jag ska göra? /anna
Jag är grymt less på att vara sjuk nu och vill inget annat än att bli av med min förkylning. Efter att ha gnällt lite om hur synd det är om mig fick jag igår kväll rådet att dricka svart te med saffran i. (Förlåt pappa, det var egentligen din present som jag öppnade men jag glömde ge den till dig när vi sågs och det här var nästan en nödsituation.) Eftersom saffranet jag köpt i Kashmir av högsta kvalitet skulle det bara behövas ett par bitar i teet för att göra underverk. Sagt och gjort, jag kokade vatten valde ett indiskt chai med kardemumma och ingefära och la i några bitar ur min saffransburk. Trots att det var så lite gav det ganska mycket smak och det smakade riktigt bra. Däremot var jag väldigt skeptisk mot hur det skulle kunna påverka min förkylning. När jag vaknade i morse kände jag alltså efter lite extra hur jag mådde. Och vet ni vad, jag tror det fungerade. Jag känner mig nästan frisk!
Idag kom den äntligen, min nya kalender från Personlig almanacka. I två år har jag varit utan och försökt lära mig leva med bara kalendern i datorn och synkning till mobilen. Jag ser inte mig själv som teknikfientlig men det är helt klart inte samma känsla som med en papperskalender. I datorn blir allt väldigt fyrkantigt och uppradat medan jag i papperskalendern kan skriva med olika färger, rita pilar och små bilder om jag känner för det. På jobbet har det varit svårt att inte använda Outlook när alla mötesbokningar går den vägen. Men nu behöver jag inte fundera så mycket på det längre utan kan istället börja fylla min fina kalender med nya spännande saker! Det är därför jag valt just den här bilden till framsidan, solen som går upp och ger löfte om en ny dag med fantastiska möjligheter. /anna |
|
|
Copyright © anna adolfsson Powered by WordPress & Atahualpa |
|
19 Maj 2012 | 
